Om Skillingtryckskatalogen

Det äldsta bevarade svenska skillingtrycket finns på KB. Det trycktes 1583 under titeln En ny wijse om een ädel och dygdesam quinna i Rom. KB har ca 15 000 unika skillingtryck, tryckta mellan 1583 och ca 1930. Det var under flera århundraden rätt lönsamt att trycka skillingtryck, med en topp decennierna kring sekelskiftet 1900, men under 1920-talet klingar utgivningen av tvärt. Det berodde bland annat på nya medier som radio, grammofonskivor och ljudfilm. Efterföljaren till skillingtrycken blev de små häften med schlagertexter som gavs ut av bland andra Svenska visförlaget och Nordiska musikförlaget.

Skillingtryckskatalogen refererar huvudsakligen till vistryck men även till prosatexter. Under avdelningen O hittar man berättelser om diverse missdådare. I kataloglådan med sagor och berättelser hittar man huvudsakligen rena prosatexter. Katalogen har sannolikt inte fyllts på med speciellt många kort sedan sent 1970-tal. Nyanskaffade skillingtryck och sagor redovisas numera enbart i databasen Libris.

KB har alltså ca 15 000 unika skillingtryck. Den siffran inbegriper inte sagosamlingen, men alla de vistryck man kan hitta i KB:s okatalogiserade vardagstryckssamling, avdelningen Vitterhet. Här hittar man bland annat en stor samling tiggarverser samt kategorier man känner igen från skillingtryckskatalogen: sjömansvisor, dryckesvisor, historiska och kungliga visor.

De flesta av KB:s skillingtryck återfinns ändå i skillingtryckskatalogen men på katalogkorten kan det stå "Se nominalkatalogen". Det är en uppmaning att söka i KB:s katalog för svenskt material tryckt -1955, den så kallade "plåten".

En del skillingtryck har nämligen katalogiserats och placerats på andra ställen i den äldre svenska samlingen. De hittar man oftast bara i "plåten" så det kan löna sig att söka där också, även om det inte finns någon Se nominalkatalogen-hänvisning. Många av de skillingtryck som är tryckta före 1700 återfinns i samlingen Före 1700, inte i skillingtryckssamlingen. Det gäller exempelvis det äldsta trycket från 1583 som man kan söka upp i "plåten". Skillingtryck som införskaffats efter 1970-talet finns huvudsakligen enbart i databasen Libris.

Titelregistret

Alfabetiskt uppställd på titel men inte på första ordet i titeln utan på första substantivet i nominativ. Hyllsignum står oftast till höger under titelinformationen:

Tvenne utmärkt vackra julsånger (signum M 12)

Kortet Tvenne utmärkt vackra julsånger (signum M 12)

Många skillingtryck har samma övergripande titel men olika innehåll:

  • Fyra splitter nya och moderna visor. Den första: Smålandsvisan … (E 1852 gg)
  • Fyra splitter nya och moderna visor. Den första: Sång till kvinnan … (E 1874 ss)

Antal visor, sånger etc. anges oftast med bokstäver i skillingtrycken och sorteras så i katalogen:

En visa, fem visor, fyra visor, trenne visor, tvenne visor etc. (inte 1 visa, 2 visor, 3 visor, 4 visor, 5 visor etc.)

Titlar som bara innehåller en siffra och uppslagsord sorteras före titlar som innehåller en bestämning till uppslagsordet:

  • En visa … sorteras före En alldeles ny visa …
  • Tvenne julsånger sorteras före Tvenne behageliga kärleksvisor

Avdelningen E är den största i skillingtryckssamlingen. Titelregistret innehåller tyvärr bara titlar som är tryckta före 1878 inom avdelningen E. Vill man ha tag på senare titlar inom E måste man söka i Första rad-katalogen.

Första versraden (jämte hänvisningar från författare m.m.)

Alfabetiskt uppställd på första ordet i versraden, författarnamn etc. Första versraden är en viktig sökingång. Ofta vet man början på en visa men inte vad den heter. Ett katalogkort kan innehålla många hyllsignum som hänvisar till alla tryck där en viss första rad ingår, vilket är bra om man vill söka upp alla utgåvor av en specifik visa. Hyllsignum står oftast under titelinformationen. Vill man veta vilket skillingtryck som döljer sig bakom ett hyllsignum söker man i realkatalogen.

Avdelningen E är den största i skillingtryckssamlingen. Realkatalogen och titelregistret innehåller tyvärr bara titlar som är tryckta före 1878 inom avdelningen E. Vill man ha tag på senare titlar inom E måste man söka i Första rad-katalogen.

I nedanstående exempel är det inte någon mening att söka vidare i realkatalogen eftersom utgåvorna ingår i avdelning E och är tryckta 1911, 1913 respektive 1917.

När kvällen kommer och bjuder vila (signum E 1911 ee, E 1913 p och E 1917 h)

Kort När kvällen kommer och bjuder vila

Många av katalogkorten i första rad-katalogen är hänvisningar från författare m.m. På dessa hänvisningskort står vanligtvis inget hyllsignum. Man måste söka vidare på de radtexter som nämns där:

Hänvisning från Bergenadler, till två första rad-texter.

Kort Bergenadler, Adolph M, Min Jesu du är mitt högsta begär

Hänvisning från första raden Min Jesu du är mitt högsta begär till skillingtryckets titel i realkatalogen (Zz 1750 a)

Min Jesu du ar mitt högsta begär

Vill man se vad som döljer sig under signumet Zz 1750 a kan man söka på det för att få fram kortet i realkatalogen:

Kort Tvenne nya andeliga visor...

Realkatalogen

Korten är sorterade i avdelningar. Varje avdelning inleds med en, två eller tre bokstäver. Under bokstaven I hittar man exempelvis skillingtryck som handlar om brännvin, tobak, kaffe eller te medan A står för Blandade värdsliga visor, utan tryckårsuppgift, två visor. Denna uppdelning har sina begränsningar. Ofta innehåller ett skillingtryck flera visor som kan handla om olika ämnen. En specifik visa kan också vara svårplacerad om den handlar om två eller flera ämnen. Detta sätt att gruppera skillingtrycken utarbetades av Richard Bergström 1878-1893.

Avdelningen E är den största i skillingtryckssamlingen. Realkatalogen innehåller tyvärr bara titlar som är tryckta före 1878 inom avdelningen E. Vill man ha tag på senare titlar inom E måste man söka i Första rad-katalogen.

Sorteringen inom en viss bokstav är ofta kronologisk. Tryckåret anges då i hyllsignum: E 1881.
Inom ett visst år trycktes det oftast många skillingtryck. För att särskilja alla olika skillingtryck inom ett visst tryckår lade man till en bokstav (a-z) i hyllsignum: E 1881 c (det tredje skillingtrycket år 1881).
Ibland trycktes det så många skillingtryck under ett år att alfabetet inte räckte till. Då startade man om från a: E 1911 dd.
Många skillingtryck saknar uppgift om tryckort eller tryckår. Då står det oftast u.o.o.å. (utan ort och år) på katalogkortet.
Andra avdelningar sorteras inte på tryckår utan bara med ett nummer: L 59 och Qa 33 b. Hyllsignum står oftast till höger under titelinformationen.

Ett hyllsignum kan representera många olika utgåvor av en titel. Skillingtryck som innehöll samma visa eller visor samsades under ett signum, oavsett tryckort, tryckare eller tryckår:

Trenne andeliga sånger, Zz 1787 l (u.o.o.å., Linköping 1787, Göteborg 1810 och 1815)

Kort Trenne andeliga sånger...

Läs mer om den systematiska indelningen.

Sagor och berättelser

Sagokatalogen är alfabetiskt uppställd, oftast på den person, plats eller händelse som behandlas. Uppslaget kan i stället gälla en viss typ av berättelse, som Lustigheter:

Kort Avisor från Kolskogen

Många av katalogkorten hänvisar till portföljer eller kapslar där KB har samlat alla titlar om en viss legend, sägen, folksaga, typ av berättelse etc. som det har skrivits mycket om, exempelvis Nisse i var gata, Polykarpus eller Lunkentus. De har alla en eller flera portföljer.

Utöver dessa portföljer/kapslar finns det även broschyrkapslar som är sorterade på Enstaka, 2, 3, 4, 5 respektive 6 sagor.

Man hittar även berättelser bland vistrycken. Flera av dessa innehåller även prosainslag, inte minst under avdelningen O, Missdådare.

Om skillingtryck

Vad är ett skillingtryck? Många använder nog begreppet för att beskriva en sentimental visa som handlar om sorgeliga saker eller förfärliga brott. Det är en sen tolkning. Man började använda ordet under senare delen av 1800-talet för att beskriva en viss typ av ”billiga” tryckalster, ofta i en nedlåtande ton. En eller ett par skillingar var ett vanligt pris för dessa små tryckalster under 1800-talet, i regel ett halvt ark vikt till åtta sidor.

Det äldsta bevarade svenska skillingtrycket är från 1583. Begreppet skillingtryck är alltså en sen företeelse. Alla som läste och sjöng dessa visor de första ca 300 åren hade ingen aning om att de höll ett skillingtryck i sin hand.

Ordet skillingtryck används således för själva publikationsformen, en viss sorts trycksak. Skillingtrycket innehåller vanligtvis visor men det finns även skillingtryck som innehåller både visor och prosainslag. Man har länge även inkluderat rena prosatexter i begreppet. I Jan Öivind Swahns NE-artikel delar han in skillingtryck i två kategorier: vistryck och prosatexter. Andra, nutida forskare menar i stället att termen skillingtryck bara ska användas för de tryckalster som innehåller visor. Viss begreppsförvirring råder alltså:

Skillingtryck
Tryckalster för spridning av visor (och prosatexter). I regel ett halvt ark vikt till åtta sidor.
Vistryck
Skillingtryck som innehåller visor av de mest skiftande innehåll, vilket framgår av KB:s realkatalog.
Prosatexter
Skillingtryck som exempelvis innehåller enstaka folksagor, legender, sägner eller biografier över missdådare.

Utlån

Mikrofilmade skillingtryck

Nästan alla skillingtryck i kortkatalogen är mikrofilmade och lånas bara ut som mikrofilm. Gör en skriftlig beställning om en titel bara återfinns i skillingtryckskatalogen. Ange MFT 140 och skillingtryckets signum, exempelvis MFT 140 Zz 1787 l. En del av de mikrofilmade skillingtrycken återfinns även i KB:s katalog Regina och beställs då den vägen. Ett hyllsignum kan ha använts för flera utgåvor så man kan behöva bläddra lite innan man hittar det eftersökta skillingtrycket på mikrofilmen.

Skillingtryck i original

Sista stora mikrofilmningen gjordes på 1970-talet. De flesta skillingtryck som införskaffats de senaste 40 åren har enbart katalogiserats i databasen LIBRIS. De går alltså att beställa via KB:s katalog Regina och lånas ut om de inte är i för dåligt skick. På en del katalogkort står det I kompletteringsband/kompletteringsfilm 1. Denna mikrofilm från tidigt 1980-tal saknas för närvarande. Skillingtrycken på den saknade mikrofilmen katalogiserades nyligen i databasen Libris och går också att beställa via Regina.

På katalogkorten kan många utgåvor av ett visst skillingtryck ha samma signum. Det fungerar inte i Libris. Man måste skapa en post för varje utgåva. Det innebär att vi särskiljer flera utgåvor som har samma hyllsignum med hjälp av tryckår och tryckort: Zz 1854 a (1859, Karlshamn).

Kopierade skillingtryck

KB har ibland kopierat andra biblioteks exemplar. Det gäller skillingtryck som vi saknar. På katalogkorten kan det exempelvis stå Samlingsband av fotokopior. 1:4. Gör en skriftlig beställning om en titel bara återfinns i skillingtryckskatalogen. Man får då fram en hel volym där det beställda skillingtrycket är ett av många. En del av de kopierade skillingtrycken återfinns också i KB:s katalog Regina och beställs då den vägen.

Sagor och berättelser i original

Sagor och berättelser är inte mikrofilmade så originalen lånas vanligtvis ut, om de är i tillräckligt bra skick. Gör en skriftlig beställning om en titel bara återfinns i skillingtryckskatalogen. En del av sagorna och berättelserna återfinns även i KB:s katalog Regina och beställs då den vägen.

Digitaliserade skillingtryck, sagor och berättelser

KB tillhandahåller tjänsten eBooks on demand (EOD). En del skillingtryck är därför digitaliserade och fritt tillgängliga. Frasen Finns digitaliserad, tas ej fram innebär att vare sig mikrofilmen, originalet eller kopian lånas ut.

[Fakta om skillingtryck ur: Karin Strand, Brott, tiggeri och brännvinets fördärv, 2016]

För frågor om beställning, utlån av skillingtryck och sagor, kontakta info@kb.se

Innehåll